Carro: Men är det inte fruktansvärt jobbigt med julen och andra högtider nu? Jag har också alltid älskat julen men när samma sak hände mig som dig så har alltid blivit enormt sorgligt. Det är extremt svårt att glädjas åt något när en person har gått förlorad, iaf för oss... Att vara utan den personen för första gången genom allt som händer på nytt tycker jag är en tortyr, en riktig plåga som skär genom en. Hur man än tänker vad den personen hade velat så försvinner inte sorgen, man är liksom konstant ledsen. Hur gör du för att vara så glad hela tiden? Skjuter du bort alla tunga känslor? Jag känner de känslorna hela tiden, vad jag än gör, även om jag skrattar ibland så är världen helt mörk utan den man har älskat så oerhört mycket... Särskilt julen fasar jag inför, det kommer att bli fruktansvärt... Hur som helst verkar många ha lätt för att stänga av och det kanske man borde göra ibland, även jag.. Men samtidigt vill man ju sörja de man älskat, för de är så värda det... Svårt! Det värsta är iaf att man har en klump i halsen hela tiden, hur lång tid det än går. Jag läste att det är väldigt vanligt att man gråter varje dag i ca 1 års tid, sen lättar det lite. Det har gått ett år för mig och min familj och vi gråter fortfarande varje dag... Man både vill och vill inte att det ska lätta lite, för ma nvill ju inte sluta tänka på någon så betydelsefull i ens liv men samtidigt mår man så dåligt av konstant smärta och sorg. Har inte kunnat säga att jag mår bra eller är glad på över ett år, innan sa jag det varje dag till folk. Det är märkligt det här med sorgen, för mig växer den varje dag och istället för att tänka mindre på det som hänt så tänker jag mer på det. Saknaden intensifieras allt mer... Iaf tycker jag det är bra att du känner att du vill göra saker och är glad. Kanske kommer det till mig också en dag.
Tack för din kommentar Carro! Självklart tycker jag det ska bli jobbigt med julen. Varenda recept jag kommer baka har mamma bakat, varenda låt jag hör på radion älskade hon och alla julgransprydnader jag hänger upp i vår gran har mamma köpt åt oss. Samtidigt så njuter jag av att hon känns nära. Hon finns i allting jag gör och jag tänker på henne konstant! Jag har tvingats stänga av för att orka med allt, först min bror som gick bort och sedan min mamma. Jag har fortfarande väldigt mycket praktiskt att ta hand om och så ska jag sköta mitt jobb(min blogg) och så skriver jag min Civilekonomuppsats. Ibland ångrar jag att jag hoppade på uppsatsen för att ha något annat att tänka på, det kräver nämligen mycket utav mig och ibland känner jag hur min hjärna inte riktigt hänger med och då får jag ingenting gjort. I vår kommer jag ta det lite lugnare och inte börja söka jobb direkt som andra nyutexaminerade gör. Jag behöver tid att ta in allt som har hänt och för att bearbeta det, det är fortfarande mycket jag inte har rett ut!
Jag sörjer mamma hela tiden och jag gråter ofta fortfarande, men jag är också i ett stadium där jag inte riktigt kan förstå att hon är borta. Innan idag kikade jag på Tidningskungens alla hashtags på Instagram och då hittade jag en bild från när vi var i Verbier. Under den bilden hade mamma skrivit "Hjärtat, har du Viber?" och då blev jag helt knäckt och lamslagen. Det är så fruktansvärt när jag förstår att hon aldrig kommer kunna skriva så till mig mer. Så just nu slås jag av verkligheten genom små tillfälligheter men högtider som t.ex. julen njuter jag lite av för då känns hon så närvarande. Jag har aldrig firat en enda julafton utan mamma och jag kan tänka mig att det kommer bli väldigt jobbigt! Då hoppas jag att de andra som är där gör mig glad igen. Jag har varit i kontakt med många läsare som har förlorat någon och jag känner som många av dem, att jag måste klara mig genom det här. För mammas och Mattis skull! Sorgen kommer nog komma i perioder i resten av mitt liv och hitintills har jag upplevt det ungefär som du, att den blir mer och mer påtagande efterhand som tiden går. Saknaden blir ju också så mycket större ju längre det går sedan jag sist träffade dem! Jag önskar dig en god jul och hoppas du snart kan glädjas åt den igen!
